Norrbottningen
Norrbottningen är inte som andra.
Hon är liksom eljest.
Framför allt är hon vacker.
Hon har inte Stockholmarens lömska blick, inte
heller Skåningens hysteriska talesätt
eller Smålänningens hasande gång.
Inte Sörmlänningens låga intelligens
eller Medelpadingens kutryggiga dolskhet.
Framför allt är hon ej som Västerbottningen luden under fötterna.
Nej, Norrbottningen är i sanning en prydnad
för mänskligheten.
Likt ett majestätiskt monument
höjer hon sig över mänskligheten.
Hennes blick är ärligt trofast,
hennes kinder glöder av hälsa och
hennes hållning är rakryggat reslig.
Ändå allra vackrast är hon inuti.
Där klappar ett ädelt hjärta och där
har en obefläckad karaktär tagit sitt säte.
Lägg därtill en nästan överjordisk snabbhet i tanken,
en klokhet och känslighet som saknar motstycke någonstans.
Ställ henne inför de svåraste problem,
stapla upp framför henne all världens bekymmer,
kom till henne med svåra konflikter och elände.
Hon kommer att lyssna på dina jämmerliga klagovisor,
men du kommer också strax att finna tröst
i hennes kloka lösning på världsalltets dilemma.